0 Läs mer >>
Kan man blogga med bara mobilen som verktyg? Inte vet jag, men jag gör ert försök. Börjar dock (som nästan blev dick) med att be om ursäkt för ev autostavningsmissöden och dålig korrläsning. Idag är det onsdag och jag vabbar fortfarande. Jag vet att några/många kommer protestera och säga att jag ska sluta bry mig, att det är min rätt att vara hemma osv. Jag vet allt det där, men jag är född med en förstorad dåligtsamvetetarm och en dag som denna knyter den sig lite i min mage. Varför? Jo, i måndags flög den falska kruppen in och beslagtog min lille Fs kropp. Jättejobbigt med andnöd och självklart är jag hemma med honom. Jag hade nu bara kunnat kontakta mina närmsta kollegor och sagt att jag vabbar, och skolan (mina kollegor) hade fått lösa det. Men istället började jag kontakta de få potentiella vikarier som jag har i min telefon, men tyvärr var det ingen som kunde. Min första vab-dag fick istället lösas med de fantastiska pedagoger som egentligen är resurser i min klass (resurs= ett behov finns till extra stöd). Nu har jag en klass med fantastiska femmor och de hade ett större arbete igång vilket förhoppningsvis underlättade dagen, but still. Igår eftermiddag hade jag åter kontakt med mina kollegor och de skulle kolla runt efter en lösning. Lösningen blev att en av dem fick ta min klass istället för att planera. Min tarm vrider sig lite till. Jag vet hur värdefull vår planeringstid är! Den är fundamental för arbetet med våra elever. Det är under den stunden vi vänder och vrider, återkopplar, bedömer och ser till att tiden i klassrummet blir givande för våra elever. Jag lägger inte skulden på min arbetsplats, men jag hade hoppats att det ovanifrån hade kommit en lösning på vikarieproblemet. Det finns en vikariepool, men den är inte för oss lärare. Nu sitter jag stället här och funderar på när jag skulle kunna hjälpa min kollega tillbaka så att hon får sin planeringstid... Tyvärr har ett par av mina närmsta kollegor inte fb och de vet nog inte om min blogg heller... Men W, E, C och F.. Ni är guld värda❤️. Nu ska jag nätverka minecraft med min son... Här ska byggas slott sägs det. Over and out. /M

Vabvabvabvab...

0 Läs mer >>
Ligger fortfarande i sängen i gästrummet i Landa. I fredags var jag för andra gången med på min skolas rektors utbildning med LiN education. Känner mig uppfylld, brydd, intresserad, orolig, brinnande av det vi pratade om då. Framtiden. Kan inte sluta förkovra mig och har i två timmar grävt i artiklar, rapporter från regeringskansliet och nu sist en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning: "Vartannat jobb automatiseras inom 20 år- utmaningar för Sverige." I deras undersökning som är gjord på över 700 arbeten är lärarens risk att slås ut av datorer bara dryga 5%. Kassapersonal, biblioteksassistenter och maskiniperatörer (för att bara nämna en bråkdel) ligger på över 95% risk att försvinna. Vad kommer mina 23 elever, snart 12 år, att arbeta med när de är lika gamla som jag? Time to wake up... Vårt jobb är att förbereda våra elever för jobb som inte finns.. På vad bör vi lägga vårt fokus? Känner just nu ett sug för att starta upp en ny blogg, med ett annat fokus än min andra blogg. Får ta mig en funderare... /M

Time to wake up?

0 Läs mer >>
Efter en sväng på stan har jag några saker att säga: Stadium är bäst! Köpte springkläder till K för nån vecka sedan. Eftersom det skulle vara en överraskning, hade jag bett killen i kassan att knö ned det i en så liten kasse som möjligt. Glatt gick jag hemåt och likt en ninja smög jag min in i lägenheten och lyckades smuggla in kassen i en knökfull byrålåda. När den sedan skulle plockas fram och presenten överlämnas, så gick kassen sönder. Me, the bright one, slängde kassen och insåg för ett par dagar sedan att kvittot därmed också blivit slängt. Idag tog jag dock mig i kragen, gick till stadium och förklarade mitt lilla problem. Först fick jag ett "det löser vi, hämta du rätt storlek", men när jag kom tillbaka till kassan, fick jag veta av en annan, att de egentligen hade behövt kvittot eftersom det var ett erbjudande den veckan som jag handlade. Trots detta hjälpte de mig ändå (fick dock inget nytt kvitto, så nu gäller det att den passar, annars får jag fram med Ellens symaskin och fixa lite). Summa summarum: Supertrevlig personal som skojade friskt om att det var ju ändå bättre att jag köpt för litet och på så vis visar min man att jag tycker att han är slim!! Heja er! Dagens ros!! Vero Moda...inte lika bra. Jag fick ett par jeans och en top i julklapp av mina föräldrar. Jeansen var perfekt, men toppen behövde bytas till en annan storlek. Jag stövlade dit i mellandagarna, bytte toppen och fick frågan om jag ville ha tillbaka det gamla kvittot med jeansen på. Eftersom hon frågade så tänkte jag att nä, det behöver jag väl inte. Jag tog därmed mitt nya kvitto på toppen och gick. För ett par veckor sedan fick jag på mig mina fina jeans och upptäckte ett hål eller spricka väl centrerat precis vid gylfen. Ser ut som om nån pokat mig med nåt vasst ...oj..haha!! Den får du bjuda på Kasp 😝. I alla fall, jag gick inom Vero Moda en dag och fick svaret att det lät konstigt, men att jag skulle ta med byxorna dit. Idag gjorde jag det. Efter en överläggning på fem minuter inne på lagret, kom de fram till att de inte längre har byxorna och eftersom jag inte har kvittot (bra affärsidé att fråga kunden om det ska slängas), så kan de inte hjälpa mig. Hon skrev dock upp mitt nummer på en liten lapp, i fall nån skulle komma in med ett likadant hål. Ja, eller hur. Bu för er, dagens tistel. En liten taggig bit av en tistel får Dressmann, mest som en symbol för alla förbannade säljknep som förekommer överallt. Var inne en snabbis och köpte en T-shirt. Kvinnan i kassan upplyser mig om att det är "tre betala för två" just nu (helt ok info). Jag svarar "nä tack, det var bara detta idag", varpå hon fortsätter med "kalsonger och strumpor kan ju alltid behövas"..."eller ett par T-shirts till i andra färger kanske?". Um, NÄ TACK. Grr... Slutligen...En stor fet, mexikansk kaktus upp i asset, får det pissiga vädret!!! Over and out. /M

Ros och tistel

1 Läs mer >>
Att blogga eller icke blogga, det är frågan. Idag blir det i alla fall blogga. Börjar med att bjuda på en underbar bild!
Hursomhelst..Sitter idag vid min mammas köksbord och vabbar/jobbar. Imorse hade jag precis tagit emot mina elever och hade tio runt omkring mig med sina ipads i högsta hugg, när mobilen ringde. Det var från förskolan och de meddelade att min son satt på badrumsgolvet och mådde illa. Ett tu tre hade mina kära kollegor löst dagen för mig och jag satte mig i bilen och påbörjade den femte milen denna morgon. På förskolan hade sonen repat sig och med facit i hand var det nog ett åksjukeanfall det handlade om. Möjligtvis hade dåligt mammaskap ett finger med i spelet och jag fick mig en påminnelse om varför sonen inte bör åka fyra mil i fjällvandringsmundering. Dock tog jag med honom, just in case, och vi styrde mot mitt föräldrahem där min mamma med revbensspricka, kurerar sig. Eftersom sonen var lika pigg som vanligt, kände jag att tiden bör utnyttjas till max. Så mellan Wii-spel och fikande har jag försökt jobba lite. Samtalstider har skickats ut och instruerande texter har bedömts. Som ni vet så har jag hela läsåret haft fördelen att arbeta en-till-en, alltså har alla mina elever varsin iPad som de får ta med sig hem efter skoldagens slut. Jag njuter varje dag av arbetet med eleverna. Bara på detta halva läsåret har jag utvecklats otroligt i min lärarroll och förkovrar mig gärna i bloggar, artiklar, tips, appar, Facebook-grupper etc etc. Vårt land är fullt av fantastiska lärare, som i sociala medier delar med sig av grymma idéer och tankar, som lätt leder till att jag själv får fundera och reflektera över hur jag själv gör. Det senaste jag lät mig inspireras av var Ulrika Bergenfelts bidrag i Fb-gruppen "bedömning för lärande". Hon delade med sig av en samtalsmall som hon låter eleverna i de lägre åldrarna arbeta med. Jag hade redan tidigare börjat fundera över hur jag denna termin skulle lägga upp utvecklingssamtalen med mina femmor och efter att ha vridit och vänt på tanken lite, kom jag fram till att jag skulle testa att låta eleverna leda dem själv. Jag öppnade upp Keynote (som är ett av mina favoritverktyg) och började på min egen digitala mall. Jag gjorde det ena bladet efter det andra där allt från studieteknik och arbetsro till framtidstankar och förmågorna behandlades. Min tanke var att eleverna utifrån mina frågeställningar skulle reflektera och utifrån förmågorna i tabellform, göra en självbedömning. Väl färdig med min mall tog jag med den till jobbet och testade att först skicka ut den till en av mina elever, för att se om det funkade. När detta var gjort presenterade jag min idé för min klass. Jag malde på ett tag om min tanklock mitt upplägg och tänkte att mina stackars elever nog inte hängde med alls. Men jag misstog mig. Innan de fick Keynoten till sina paddor bad jag om deras tankar (något jag alltid gör efter en genomgång och i slutet av lektionerna) och det visade sig att de var helt sålda på min idé. De uttryckte glädjen i att få testa något nytt, att få ta eget ansvar, att få fundera över hur de har det och hur de gör osv. Efter tio minuter ställde jag mig och observerade min klass. Alla tjugotre satt helt försjunkna i arbetet med samtalsmallen. De funderade, resonerade, undrade, konstaterade, drog slutsatser..allt om sin egen lärsituation och sitt lärande. Grymt! I nästa vecka börjar jag med mina samtal och både jag och eleverna ser verkligen fram emot detta. Enligt Skolverket ska nu dessutom ett av läsårets utvecklingssamtal vara helt muntligt, utan krav på dokumentation. Därför planerar vi nu för ett samtal, nedsjunkna i klassrummets nya soffa, och jag är laddad! Over and out! /Matilda

Varning för skolbubbe...

0 Läs mer >>
Onsdag idag. Går mot überhelgernas überhelg. På fredag är det fest på Kaspars jobb. Kan inte fatta att det är ett år sedan jag lite förläget berättade för folk att jag skulle gå på en stor jubileumsfest som en vän fixat in mig på och att infixandet innebar att jag fick hennes jobbarkompis extrabiljett. Jag dementerade alla dejtindikationer, men sanningen är att vi båda två den kvällen var helt på det klara med vad vi funnit. Love you, Kasp. Let's get sloshed..typ. På lördagskvällen blir det födelsedagsfest och lägenheten intas av ett gäng 10-åringar. Det ska ätas igelkott och det med fina hattar på huvudet. På söndagen blir det sen julbak!! Kaspars kompisgäng med barn kommer från norr och söder och vi förenas här bland bunkar, matberedare, pepparkaksdeg, mandelmassa och Rocky Roads. Ett tag funderade jag på att låta syrran baka nåt..det borde ju inte vara svårt att fejkbaka och sen plocka fram nåt färdigt. Men nä..jag bjuder på ett eventuellt misslyckande eller skyller jag på sonen om det blir galet.Summa summarum.. ja helgen, du är välkommen. Men... jag har ju dock två arbetsdagar kvar innan dess och jag måste bara ägna det några rader. Jag hoppar gärna på nya saker och oftast blir det bra. Den senaste braigheten (japp, är man legitimerad svensklärare så får man bygga och böja ord hur man vill) är helt klart Grej of the day. Jag snappade upp det i en grupp på Facebook och kände direkt att jag måste testa. Så i snart tre veckor har jag varje dag gett mina elever en ny "grej". En minilektion på ca 15 minuter (föregås av en ledtråd) där jag har gjort en enkel Keynote och berättar om något random, helt utan röd tråd till föregående grej. Hittills har jag bl.a. grejat om Alfred Nobel, Ebola, Terrakottaarmén, skatt, "door to hell", Estoniakatastrofen, Stockholms blodbad, saffran, Halloween, Mount Rushmore, Uluru, Walt Disney och några till. Det är helt fantastiskt att se 23 elever i total fokus, med glödande pennor anteckna (en del under tiden och en del efteråt) och sedan höra dem dra paralleller, reflektera, fundera och fullkomligt insupa kunskap. Är det mycket jobb för mig? Jodå..det tar en liten stund varje kväll, men det är mer än värt det. Häromdagen kom en kille med glittrande ögon och beskrev känslan han haft när han varit i Stockholm och gått en rundtur om Stockholms blodbad. "Jag kunde svara på massor av frågor och berätta om saker. Det är för att du pratar om sånt med oss. Jag fick även prova att typ bli halshuggen Matilda!". Varje vecka knyter vi ihop säcken. Alla elever får säga något som fastnat hos dem extra och vi lyfter frågor som inte rymts inom tidsramen tidigare. Kopplingar har t.ex. dragits mellan Estonia och Titanic (som vi arbetat med i engelskan). Om tidsförloppen, antal drabbade, räddningsaktioner, dåtid och nutid för att bara nämna en del. Idag berättade jag om att saffran i förstora mängder är livsfarligt och att symtom kan vara kräkningar och blödningar (om du käkar mer än 5 gram..typ 150 lussekatter på en dag) så säger en kille: " Tänk då om du ätit för mycket saffran, då kanske någon tror att du fått ebola för då blöder man ju också inifrån!" Yes!! Andra tankar och reflektioner som kommit upp är ex: " Jag visste inte att Disney kom från att det fanns en gubbe som hette Walt Disney." Är det alltså för att saffran är så dyrbar som gör att de alltid finns framme vid kassan?" Det slår mig då att det finns så mycket i barnens vardag, som de egentligen inte har bakgrund eller svar på och såklart lever de ju bra liv ändå. Men med mina grejs sår jag ett frö och om en elev så bara minns att Alfred Nobels bror sprängdes i ett labb med nitroglycerinexperiment, så har jag åtminstone bidragit med det. Kanske glömmer någon helt bort omständigheterna kring Estonia, men har lärt sig vad ett bogvisir är, ja då är det ju bra. Något jag dock vet att de får med sig, är förmågan att sammankoppla trådar de har, fundera, analysera, klura..ja you name it. Imorgon ska jag greja om Rosa Parks. Mina elever har antagligen aldrig hört talas om henne, men jag är helt säker på att den efterföljande diskussionen blir fantastisk. Sov gott vänner, sov gott. Ska försöka sova trots att this fokin blog vägrar att dela in min text i stycken.

Min grej!

0 Läs mer >>
Hemma idag. Magen bråkar. Passar på att blogga lite, då jag fick ett par hjärtliga pikar i helgen. Älskar att skriva, men idétorka uppstår allt oftare. Men om jag börjar med att summera lite så bor jag ju "i stan då va". Mitt i stan faktiskt, på Brogatan i Strawtown. Tänk om jag skulle testa mig på att göra en såndäringa lista som är så populärt nu. Håll tillgodo. #Lägenheten. En finfin femma med allt som vi behöver.Rejält vardagsrum, eget sovrum (!) till oss, två toaletter osv. Det visade sig dock vara en utmaning att slå samman två köksinnehåll. Trots utrensning och förrådsfyllnad så spricker nästan skåpen. Visst hade kanske mer kunnat hamna i förrådet...Ex så har jag fått stora, fina vinglas en gång av min syster. 12 stycken. Gillar dom verkligen, samtidigt har vi andra glas. Sex fina vinglas efter Ks mamma och minst lika många efter min farmor. De vill man ju inte heller stuva undan. Lösningen då? Jo svärfar och hans fru kom med dubbelt så stora kyl-och frysskåp (såna i plåt ovanför kyl/frys), så nu kan vi ha kvar alla! Sen att de stora fina från syster inte går in i diskmaskinen och jag hatar handdisk, blir helt enkelt ett senare problem. #Tvåsamheten. Ja imorgon är det exakt ett år sedan som jag skickade ett mess till K på Facebook och tackade för att jag fick hans extraplats till jubileumsfesten, ja..ni har alla hört den där storyn. Jag behöver egentligen kanske inte utveckla det så mycket. Det är underbart att bo tillsammans. I Love you. #Närheten. Satt en kväll i TV-soffan, när jag plötsligt insåg att min rabattkupong på 25% på Åhléns var inne på sista dagen. Klockan var 17.35. 17.40 stod jag i rulltrappan till Åhléns övervåning och kl 18 satt jag hemma i soffan igen, med en julklapp mer i klädkammaren. Lovely. I fredags gick jag och mötte K på Stora torg och sen gick vi till O'Learys. Just like that. Inget planerande, fixande av skjuts, busstider...bara quite spontant liksom. #Utelivet. Jag har ännu inte tagit mig runt knuten och placerat mina fötter på Boom Boom Rooms dansgolv, men det kommer. Det är ju dock så att vi fredag, lördag (och nån vardag om Halmstadborna är på det humöret) hör stadens sus och dus ganska väl. Jobbigt? Faktiskt inte (ok..fråga mig igen i juli..jag ska inte ropa hej). Istället får jag sån där semesterkänsla. Man ligger där på hotellrummet och trots att fönstret är stängt så hör man nån bas som dunkar, bilar som brummar, tjejer på balkonger och överförfriskade män som kivar om det ska bli McDonalds eller Sibylla till nattamat (kanske inte de matställena på semestern, men ni fattar). Trots detta, somnar jag somnar gott varje kväll faktiskt. #Vännerna. När mitt tjejgäng flyttade till Halmstad i tjugoårsåldern, drog jag mig istället norrut. Så nu, 12 år senare hänger jag på dem. Tanken är nu bara att de ska stanna i stan och inte flytta ut på landet!!! #Staden. Fina Halmstad som har det mesta att erbjuda. Cykelavstånd till sommarens bad på Brottet (det jättestora badkaret, som Folke säger), gångavstånd till biografen, äventyrsbad, fantastiskt bibliotek, ja...you name it. Rakt över vägen har vi dessutom en liten park och en lekplats, som iofs antagligen sett bättre dagar, men ändå. Där är dessutom en liten pulkabacke!! Hörom veckan var vi en sväng på torget. Folke kutade runt Europa och tjurens mur och var superglad. Två kvällar senare sitter vi i soffan en stund innan läggning och Folke utbrister: Mamma!! Kan vi inte gå dit och springa runt staketet där fåglarna bajsat, runt den där kossan!!?? Finns det något negativt då? Ja, antagligen blir det väl sådär att pendla till Falkenberg i vinter, men motorvägen bör väl vara ok. En annan grej hände faktiskt idag. Jag ringde 1177, för att tjöta om min mage. Kvinnan i andra änden tyckte att doktorn var att föredra och att det inte skulle vara något problem att byta vårdcentral och få hjälp direkt. Blev således kopplad till den vc jag valt och fick där kontakt med distriktssköterskan. Jag fick på bred Halmstaddialekt ganska snabbt veta att hon inte kunde hjälpa mig om jag inte först gick in i "mina vårdkontakter" och bytte vårdcentral. Vi lade på, jag knappade på mobilen, ringer upp och blir sedan uppringd för att endast få veta, av samma sköterska, att de nog inte hade tid för mig. De visste heller inte riktigt vad de skulle göra. Nähä. Till slut hittade hon en kvart, och jag skulle "vara medveten om" att det bara var en kvart. Iofs fick jag komma snabbt till vårdcentralen i Slöinge med Folke senast,men väl där väntade vi i 1h och 40 min på ett läkarbesök som tog tre minuter. Inte mycket bättre det egentligen. Till sist. Syrran påstår att jag ändrat min dialekt. Det betyder att min Getingeska, som blev Getinge-Slöingeska, nu blivit Getinge-Slöinge-Halmstadiska och antagligen kan vi lägga in ett par influenser från Ks fina Göteborska. Så här är jag. Matilda Johansson, en Slö Get på Halm i Göteborg!! Over and out. Förresten så jävlas bloggen. Styckeindelning hmpf.

Hej.

0 Läs mer >>

Med Ipaden i ett stadigt grepp skiftar jag från rygg- till magläge upprepade gånger för att antingen avlasta nacken eller mina bortdomnade händer. Typiskt mig att inte kunna sova när jag väl har chansen. Varannan helg är här ju tex ingen liten blond och småfräknig kille som går direkt ur sängen och vill att jag ska "laga mat" till honom. Men kanske är det vanan att gå upp, som sitter kvar.

Till ljudet av en sovande K har jag istället för att sova, ägnat morgonen åt att valsurfa (låter roligare om man tänker sig att man surfar bland/med valar). Jag är nämligen kluven. Jag skulle vilja göra min egen lilla tårta. Gå in i alla partiers åsikter och löften, plocka ut godbitarna och sätta ihop "the Matilda way".

Vissa partier går enkelt bort i första gallringen. Sverigedemokraterna...hemskt ledsen, men ni får mig inte ens att vilja gå in och läsa vad ni går till val med, er människosyn är helt enkelt för jävlig.

Folkpartiet då? Ni går bort för att er skolpolitik inte håller längre. Jag blev färdig lärare efter ni kom till makten och i början var jag för uppslukad av arbetet för att ifrågasätta. Men att gå till val med skolfrågor som ordningsbetyg och betyg i år 4, gör att er hemsida inte heller får min uppmärksamhet. Bara smaka på det en stund...ordningsbetyg. Ordningsbetyg ska tydligen inte vara som en betygsskala, utan som ett omdöme, skolorna ska även kunna välja om man vill ha det.
Syftet är i alla fall att föräldrarna ska få veta hur deras barn sköter sig i skolan och att arbetsron i klassrummet ska bli bättre. Så här tänker jag om detta:
Vi har i skolan ganska många barn som av olika anledningar ibland fungerar mindre bra. Anledningarna till detta kan vara många. Vi pratar ex. jobbiga hemförhållanden eller diverse diagnoser som de varje dag tvingas hantera. De äter mediciner för att "fungera" tillsammans med andra och för att fungera inuti sig själva. De brottas med problematik som "handla först, tänka sedan" och små dagliga förändringar kan innebära jätteprövningar i deras vardag. Behöver dessa barn och deras föräldrar ett omdöme om hur de "sköter sig" i skolan? Är det några föräldrar man redan för kontinuerlig kontakt med, så är de ju dessa. De barn som redan "sköter sig" och lever efter normen, får ett diplom på hur duktiga de är och de som inte riktigt håller ihop och fungerar som de andra, får en stämpel långt in i pannbenet.
I min klass har det varit en utmaning och ibland oerhört påfrestande att finna arbetsron som efterfrågas, jag efterfrågar den hela tiden också. Men jag tänker samtidigt att vi måste väl ha alla sorters människor i framtiden? Visst behöver väl vårt samhälle dessa individer som är spontana, lever i nuet, sprudlar, engagerar, avbryter, ifrågasätter, reagerar, opponerar...eller?

Vad gäller betyg i år 4.. Well Björklund...that's just crap.

I min valsurf har jag även sett att Lövfen vill införa obligatorisk mönstring för alla 18-åriga killar och tjejer. Helt missat detta...kanske bra? Hm..inte hunnit reflektera över den riktigt. Har också på Centerpartiets sida sett att de har en massa tankar kring dagis. Dagis? Vet att många, även jag själv någon enstaka gång, använder dagis istället för förskola. Men kan ändå tycka att rätt begrepp ska användas i ett sånt här sammanhang. Oproffsigt.

När jag gick in på moderaternas hemsida så slogs jag av hur kass sida de har!! Klickade på äldreomsorg..kom vidare till en sida med en rubrik och en kort ingress om detta. Efter det fick jag trycka på typ "vill du veta mer om äldreomsorg?" Va fasen, ge mig all info på en gång! De som inte pallar läsa allt slutar väl ändå eller? Kanske har detta något syfte som jag denna morgon ännu inte fattat, men krångligt var det.

Försökte, som dotter till en månskensbonde, (en sån däringa bonde som har ett "vanligt" arbete upptill lantbruket) att ta reda på lite mer om lantbrukarnas förutsättningar. Men det är luddigt alltså... De flesta surrar om att det ska bli bättre mobiltäckning, och lättare att anställa folk osv. Centern, som väl ska vara böndernas parti, har ju ett ganska stort intresse i miljön, men vad jag kunde se så stod det inte så tydligt vad det skulle innebära för lantbruket. Hm..sorry pappa, inte mer lantbruksmedveten...men at least I gave it a shot.

Vet jag vad jag ska rösta på då? Nä, inte hundra. Lagade renskavsgryta igår med recept från moderatkvinnornas kokbok och idag river jag mig i skallen med en pastaslev från sossarna.

Rösta kommer jag göra i alla fall. Do it du också!!

 

 

Nackont, sovande tumm...

0 Läs mer >>
Fredag alltså. Näst sista fredagen sen börjar jag jobba. Började mitt sommarlov den 18 juni och My God...vart tog tiden vägen? Jag har i alla fall tillräckligt med vett för att inte börja klaga över att semestern är för kort. Vet att ni är många där ute som anser att lärarna inte borde få ha sitt sommarlov. Tyck ni det..jag asvärd mitt, så det är så. Går mot en höst med nya utmaningar. Bl.a får alla mina elever varsin iPad. Tjoho!! Spännande, svårt, roligt, utmanande...för "det får ju inte bli en leksak!" Så jag kommer alltså inte kunna sitta och facebooka hela dagarna och peta mig i naveln, medan mina elever spelar moviestar planet, minecraft eller surfar på youtube. Skit också. Nä, skämt åsido. Satt igår och förkovrade mig i diverse kuligheter på paddan. Tyvärr krockar det med mattelyftet som alla matteundervisare ska gå. Jag hade velat ha ipadlyftet..men det kommer kanske nån gång!
 
Sommarlovet då? Jo vars..vatt helt okej, med betoning på underbart! Började ju bygga på brännan redan innan sommarlovet. En halvmulen, fläktande, men ändå varm dag i Haverdal. Som vanligt har jag alltid en något skev självbild när sommaren börjar. Jag refererar nämligen gladeligen till tiden runt 1990 när man sprang runt som en pepparkaka på stranden (och det kändes som man aldrig behövde gå i närheten av solskyddsfaktor). 24 år senare funkar det inte riktigt så. Om det är det tjuriga jävra hålet där uppe, som tycker att vi behöver hålla oss inomhus eller under parasoll, eller det helt enkelt är jag som på nåt sätt lyckas bränna och fjälla bort mitt översta hudlager, vet jag inte. Men nån He-man är jag alltså inte längre... Tillbaka till Haverdal. Efter ca 1,5 h på filten undrar mamsen om jag smörjt mig. Äh..tänker jag. Efter en halvtimme till, känner jag dock att det möjligtvis stramar lite på smalbenen. På solfaktor 20 och la mig igen. Japp. Snart kräfttider va? Illröd med snygga vita partier efter nya bikinin. När vi spenderade vår härliga vecka i London, så fjällade jag värre än en lavin i Alperna. Efter det lärde sig denna 32-åring sig en läxa (åtminstone tills jag gör samma grej till nästa sommar). Nu är brännan hyfsad faktiskt, tack vare barnens solskyddsfaktor. Hepp!
 
Mer då? Jo vi har ju tältsemestrat! Två vuxna, fyra barn, två tält och två bilar! Två nätter i fina Hästevik där K bott och spenderat många somrar. Bad kubbspelande, grille, bilfärja, Hönö-besök och mys. Fiskade krabbor gjorde vi också. Den sista dagen lyckades även lille F vara stilla såpass, att han kunde ta emot min info att krabbor inte äter tomma gamla musselskal. Så med en fet mussla i klämman och ett stort leende på läpparna lyckades även han.  Krabbor i mängder drogs upp och släpptes i...härligt. 
 
Utöver detta har jag träffat min fina familj och släkt, samt mina fina vänner. Jag har även knutit lite nya vänskapsband och det är toppen!!  Vissa av dem i min närhet, händer det en massa roligt för och vissa kämpar. Till er som kämpar: Håll ut. Det blir bättre. Det kan faktiskt bli mycket bättre till och med. <3
 
Förresten så hade jag värsta kultkvällen typ i förrgår. Medans K hade ihjäl monster och Emos (hehe..internskämt) så tittade jag på "girls just want to have fun" med Sarah Jessica Parker..från -85!! Lovely!! Inte behöver man tänka ett dugg för att fatta och man kan bara förundras över hur axelvaddar och benvärmare kunde ha sån genomslagskraft!
 
 
Avslutar med några "blir trött på mig själv när":
 
*Jag vet att affären runt hörnet öppnar 9.00 och ändå lämnar lägenheten typ halv! Efter en och en halv minut är jag halvvägs och inser att jag måste vänta typ 25 minuter innan de öppnar!! Crap..gick hem igen och struntade i gårdagens morgonkaffe.
 
*Jag har kollat upp när en loppis på andra sidan stan har öppet. Tar till mig infon att det bara är öppet på tisdagar. En timme senare är allt det förträngt och jag sitter i bilen en meter från loppisdörren och läser på lappen: öppet endast tisdagar...och det är f-ing onsdag!
 
*Jag konstaterar att jag är mätt men vill ha en kopp kaffe till. Plockar in all frukost och även mjölken, som jag då 20 sekunder senare får ta fram igen för att kunna dricka mitt kaffe. 
 
 
 
Förresten så tycker jag att ni är dåliga på att komma med lägenhetserbjudanden! Kom igen nu!! ;)
 
So long!!
 
 
 

Sommaren -14

1 Läs mer >>
 
 
Varmt vänner, varmt. Fantastiskt, underbart, svettigt varmt. Just svetten lyckades jag nog göra mig av med idag på loppisen i Harplinge. Åtskilliga herrar och damer klängde och ålade sig runt mig. Detta enbart för att komma fram till borden som var fulla med antagligen likadant bråte som fyller dessa vänliga pensionärers skåp därhemma. Men jag ska inte lägga all skuld på passionärerna. Där fanns ju även åtskilliga människor i min egen ålder, i jakt på den där prylen med det lilla extra. Något Ernst-fan plockade säkert på sig fat, koppar och typ silverbestick och körde inom K-rauta på vägen hem för att köpa metervis med rundstav. Väl hemma går de loss och kommer svettiga ut ur garaget med tre halvsneda ljusstakar och en takkrona gjord av bestick. Detta medan mannen ruskar försiktigt på huvudet och korkar upp en öl till. Nä, nu var jag kanske hård. Gillar faktiskt mycket av det den där silvermelerade, barfota, tvåmetersmannen konstruerar.
Själv går jag ibland bananas (notera att autostavningen ville få bananas till ananas, banan och bananens innan jag fick frispel) på en facebooksida där folk återbrukar som galningar. På tal om galningar så härjar det förresten ett virus nu. Lastpallsviruset. Människor har blivit helt fanatiska och bygger allt av dessa ruggiga brädkonstruktioner. Alltså...jag gillar egentligen lastpallar väldans mycket, men...det förlorar lite sin charm när folk blir som.. som..David Hasselhoff på uppåttjack (har dock inga belägg för om han någonsin provat detta eller hur han skulle bli om han nu gjorde det..men checka in länken nedan så..ja....).Det byggs utesoffor med tillhörande bord, bänk, bar ..you name it. Man gör sänggavlar, hundkojor, hyllor, kryddhyllor, hatthyllor... Överallt dessa lastpallar. Det kommer en dag då folk kommer kräkas på sina lastpallar, jag säger bara det. 
 
Igår fick jag själv lusten att göra ett matbord av en gammal dörr. Kunde ju va änna fräckt tänkte jag. Två timmar senare hade jag och pojkvännen visst köpt ett matbord med stolar...hm.. (till hans försvar så var det jag som hittade det, men ändå). Nästa gång ska jag nog göra som ovannämnda Ernst-fans och gå och gömma mig med mitt skapande och sen liksom bara "Tadaaaa!!!!...ett matdörrbord!!!"
 
Förresten så har vi ju alltså ett gemensamt, inköpt matbord nu då, men inget gemensamt boende. Så sitter du och vantrivs i din femrummare i Halmstad, så släng i väg ett mess vetja!!
 
 
Nu ska jag alldeles snart svida om inför en kväll med gamla vänner. Det blir härrrrligt det. Ska bara duscha av mig den gamla svetten och välkomna den nya, som jag gladeligen tänker smeta av på folk som inkräktar på mitt dansspace ikväll!!
 
Lördag vänner, lördag.
 
/M
 
http://youtu.be/PJQVlVHsFF8
 
 
 

Loppis, svett och ..s...

0 Läs mer >>
Jo..va fasen! Jag gör ett försök till att skapa en blogg och kanske skriva lite oftare än en gång i kvartalet (lovar inget dock). Namnet på bloggen då? Ja, det är ju alltid klurigt det där. Det finns ju en viss strävan att hitta det där lilla extra, nåt som sticker ut, nåt som speglar ens personlighet...ja, tjena. För det första är ju allt roligt upptaget! Varför är det så himla poppis att blogga?? Försökte med massor av fyndiga saker, men nä. Kom tex på att "waltzingMatilda" va lite käckt (upphovsrättsmässigt vete faen).. men inte det heller. Så vad bidde det då? Jo ett av alla fina smeknamn som mannen i mitt liv hittat på till mig..så håll tillgodo med Matildaste!!
 
Vad ska jag då blogga om? Mat? Nä, skulle inte tro det. Det skulle isåfall vara för att få alla andra halvkassa matlagerskor att känna lite ljus i tillvaron. Kanske tipsa om vikten av att följa ett recept slaviskt och hur viktigt det är att alltid ställa väck en ingrediens eller vara efter du använt det, detta enbart för att inte röra till det mer än nödvändigt i huvudet? Ja.. och varför inte en bild på den bleka fläskfilégrytan som hade mått bättre om den fått lite färg av soja (och då pratar vi inte finsoja utan bara den som består av typ färgämnen).Mmm..får fundera vidare.
 
Mode då kanske? Nja..vet inte det. Eftersom jag typ köper två plagg i halvåret, skulle jag nog inte ha så många följare. 
 
Växter, blommor och annat grönt? Näpp. Som jag ofta sagt så glömde jag alltså att ta min dos av matlagning och gröna fingrar ut ur min kära mammas livmoder. Min dos låg därför sedan där och växte sig gigantisk och det var bara för syrran att fem år senare dra med sig denna extrados och bli ett sånt där underbarn. Bitter? Jag? Ja!!
 
Inredning då? Ja..är lite svältfödd och saknar det faktiskt. Anledning till att jag inte inredar mig längre beror väl på olika saker. Tror dock att det inom en snar framtid kan väckas till liv igen, ska bara hitta en liten lya som rymmer lilla nya stora familjen. Hemma är liksom inte riktigt hemma nu, jag är lite med ett ben i Getinge och ett i Halmstad. Kan nog lova lite rolig läsning när jag ska lyckas infiltera vårt blivande hem med rostiga fat och saker som inte funkar men är snygga. 
 
Kärlek och barn är ju också populärt och ja, jag kommer nog inte kunna låta bli att ägna några rader åt denna fantastiska människa som jag snubblade över i november.  Samma gäller barnen..Folkes galna upptåg och Ellens cleverness..<3
 
I övrigt kommer jag väl blogga om sånt jag känner för helt enkelt. T.ex. så läste jag idag att Ingvar Oldsberg ska leda Bingolotto. Nu kanske detta är något som alla vetat länge, men i vilket fall som helst så tycker jag det är lite roligt ändå att de går från superhet Serneholt, till superold sberg. Måste nog kolla nån gång när det väl börjat. Han lovar att det ska bli lite nytt, locka yngre publik och att man kanske kommer kunna vinna en resa tillsammans med Mikael Persbrant! Det kan ju bli party, med tanke på vad som skrivits om honom den senaste tiden... Käre Ingvar höll ju i uppersittarkvällen senast och det var ganska underhållande att se honom vara på fel plats, snubbla över kablar och improvisera vilt. 
 
Avslutar nu med en länk till något av det roligaste som TV4 haft en uppersittarkvällen någonsin!!
 
Torsdag vänner, torsdag.
 
kram M
 
http://youtu.be/mSLzp97ZcAs
 
 

Not another blogg...